måndag 17 december 2012

Ny karriär kanske?

Idag när jag kom hem från jobbet så slötittade jag på tv medan jag väntade på att Kärleken skulle komma hem. Det som var på var Judge Judy, en rivig domare som dömer ut straff åt smågruffande människor på sämsta sändningstid. Det är nästan lite underhållande att se henne skälla ut folk efter notor, sån önskar jag ibland att jag vore. När jag blir arg blir jag mest ostrukturerad och skäller okontrollerat, ingen rim och reson i det. Mest barnsligt och dumt när jag blir arg.


Efter det kom Leila bakar. Herregud vad den människan är fin. Rund o go, och vacker som en dag. Och inte det minsta stressad verkar hon vara när hon står och rör ihop kakdegar och annat gott. Då kom jag att tänka på att om jag nånsin blir arbetslös så ska jag bli TV-kock. Det vore en alldeles utmärkt karriär för mig! Jag är ju både rund och tja, jag kan vara god också!


Det som slog mig när jag såg Leila vifta omkring med vispar och slevar medan hon provsmakade det hon bakade och lagade, det var att det var på TV. Vilket innebär att det enda Leila behöver göra egentligen är att på ett snitsigt sätt slänga ihop lite ingredienser och se ut som om hon njuter när hon provsmakar det. Helst ska dom olika ingredienserna ligga i söta små bunkar och vispas ihop med elegans. Ingen vet ju hur det smakar, så det är ju mindre viktigt.


 Jag skulle kunna klara av det. Jag älskar fina saker, så jag skulle samla på mig en massa bunkar och fina grytor, gärna nån flott maskin också. Hår och makeup förmodar jag att jag skulle ha nån stylist till, så utseendet skulle jag också kunna få till. Sådär ljuvlig i ett vackert förkläde skulle jag stå i TV-rutan och säga mmmm och slicka mig lystet om läpparna efter provsmakningarna. En gång i tiden så ville jag bli filmstjärna så jag tror jag skulle kunna fixa till att le och tala om för tittarna hur god mina kakor är, även om dom smakar hästskit!


Problemet är väl egentligen att jag inte är lika händig i köket som Leila, så det skulle inte se lika flott ut när jag rensar vaniljstången. När jag gör det så ligger stången inte stilla, den far all världens väg. Och mjöl har jag överallt utom där jag ska ha det, så nja, jag överlåter nog TV-karriären åt Leila, det hon gör smakar säkert lika ljuvligt som det ser ut. Jag får nog hoppas på att behålla mitt jobb som sjuksköterska istället, så plågar jag mina nära och kära istället med mina futtiga försök till att baka!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar