onsdag 14 november 2012

Till er som vet

Till er som vet: Ni vet inte nåt alls!

Jag blir upprörd ibland när folk har åsikter om andra människor. Folk som vet precis hur allt ligger till, fast det egentligen bara är spekulationer. Folk som gärna lägger sina egna värderingar på andra människors handlingar. Även jag ramlar i fällan att ha åsikter om andra människor, och ibland vädrar jag oxå dom utan att tänka efter före. För precis som alla andra har jag noll koll på varför/hur/när/vad osv andra människor gör/tänker/agerar osv. Och jag skäms när jag har vädrat en högst personlig åsikt om nån, just för att jag lagt mina värderingar på hur nån annan lever eller är.

Förra helgen inträffade en tragedi i min gamla hemby. Ett mord på en man jag inte ens känner, men jag kan känna empati och sorg för att en människa mist livet och att det finns människor runt den mördade som sörjer. Och trots att jag precis som många andra är nyfiken, så blir jag mest illa berörd när jag ser en del sociala medier, som skvallrar om människorna runt mordet. Jag blir rent ut sagt förbannad, låt anhöriga och vänner sörja utan att skvallra.

För 9 år sen inträffade en tragedi i min familj, även om det inte var mord utan självmord. Mina barns pappa tog sitt liv. Jag minns fortfarande hur dåligt jag mådde av alla som minsann visste alla detaljer om vårt liv och om varför det ofattbara hände när den enda sanningen som fanns var en väldigt djup depression som han inte orkade leva med. Våra vänner runt oss visste och stöttade, så jag var i alla fall lyckligt lottad som ändå hade folk som kunde hålla oss skyddade. Och nu var det innan det som kallades sociala medier fanns, jag undrar om jag överlevt en massa skvaller via nätet oxå. Och framförallt undrar jag hur våra barn skulle klarat en massa spekulationer som tydligen är så populärt i "sociala medier".

Hur tänker folk som slänger ur sig en massa dravel i tex flashback eller på facebook? Eller på andra "sociala medier"? Tänk så lätt det är att gömma sig bakom ett "nickname", och så förbannat fegt. Nä, sluta "veta" så mycket, låt folk få vara ifred istället, speciellt när det hänt tragiska saker.

Själv måste jag oxå skärpa mig, det ska vi nog alla om jag ska vara riktigt ärlig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar