Sommarkänsla

I morse steg jag upp kl halv sex efter en natt med inte så värst mycket sömn. Många tankar som snurrar och mycket oro som finns just nu. Men jobba måste jag ju lik förbannat, och för att inte mina kollegor ska må dåligt så bör jag duscha lite innan jag åker och jobbar. Jag hoppade nämligen över duschandet igår kväll, slarvmaja där!

Det är väl inget konstigt säger ni! Nej, i vanliga fall är det ju inte det, Men just nu är vår varmvattenberedare sönder så det krävs lite planering för att hålla sig vacker och fräsch. Nu har vi lyckan att ha världens bästa grannar, som snällt låter oss låna bekvämlighetsinrättningarna i deras stuga. Såna grannar ska man vara rädd om! Så i morse krängde jag på mig min fina röda morgonrock och steppade i mina älskade rosa foppa-tofflor och steg ut i en helt trolsk omgivning. Vi bor ju i skogen, och med dimman som var imorse så kändes det som om jag var med i en John Bauer-saga. Så vackert, och även om det var nollgradigt så kändes det som en alldeles underbar sommarmorgon, en sån där underbar morgon då daggen ännu inte lämnat marken och dimman ligger tät längs marken. Jag kände ingen vinterkyla, kände endast sommarkänsla!

Ska jag vara riktigt ärlig så duschar jag inte varje morgon, det är jag alldeles för lat för. Jag skulle förlora minst 10 minuters sömn om jag skulle duscha på morgonen, och den som känner mig vet att jag prioriterar min skönhetssömn. Jag hatar dessutom att kliva upp ur en varm säng, och huttrande försöka känna mig hurtig när jag springer dom få stegen till badrummet för att slänga mig i en strilande dusch. Då är det bättre tycker jag att duscha precis innan läggdags på kvällen. Att känna hur min fräscha och rena kropp slänger sig i sängen och drar täcket tätt intill kroppen, det är så jäkla skönt! Det blir liksom omvänt mot morgonduschen.

Imorgon kväll ska jag gå in till våra fina grannar och fixa till så att det ser fint och rent ut hos dom, se så jag inte har lämnat kvar halva min kalufs i golvbrunnen. För ikväll kommer nämligen reservdelar hem till varmvattenberedaren så min fina upplevelse från imorse blev nog bara en engångsupplevelse. Men det spelar ingen roll, för jag minns smaken av sommar jag fick av den vackra promenaden idag.

Det gör ont

Hur ska jag få dig att förstå? Hur ska jag nånsin sluta känna den skärande, svidande smärtan när du ber mig dra åt helvete? Hur ska jag nånsin kunna förstå hur du väljer bort mig? Hur ska jag nånsin kunna sluta känna en obeskrivlig sorg över att du inte vill vara en del av mig?

Det gör så ont, jag vet att det är själviskt att tänka på min smärta när du förmodligen mår ännu sämre än mig. Men lik förbannat gör det ont. Det gör ont att jag inte kan hjälpa dig. Det gör ont att inte kunna ta dig i min famn som när du var liten och bara blåsa bort din smärta. Jag vet att du kommer tillbaka, i alla fall hoppas jag på det. Precis som du gjort dom andra miljoner gångerna du bett mig fara åt helvete och sagt att du hatar mig. Om jag bara kunde förstå, om jag bara kunde få dig att må bra!

Men älskade unge, jag kan inte ta bort din smärta. Jag kan inte ordna upp ditt liv, jag kan bara finnas där, även när du inte vill ha mig i ditt liv.

Jag älskar dig, det är väl därför det gör så förbannat ont!